Under fjolåret gick drygt 60 länder till val. Förenta Staterna, Storbritannien och Sydkorea upplevde regimskiften. Regeringspartiernas ställning försvagades i Indien, Sydafrika och Frankrike. Tysklands regering föll. De högerextrema partiernas ställning stärktes i Europaparlamentet, i Frankrike, Österrike, Rumänien och Portugal.
År 2025 går Tyskland, Kanada och Norge till parlamentsval. Vitryssland, Rumänien och Polen har presidentval. I Frankrike råder därtill ett kraftigt tryck att arrangera förtida presidentval.
År 2025 kommer att påverkas av de beslut som fattas och åtgärder som vidtas av nyvalde amerikanska presidenten Donald Trump och hans kabinett. En av bakgrundsfigurerna som uppenbarat sig är stora Teslaägaren Elon Musk. Redan före han tillträtt ämbetet, vilket sker den 20 januari, har Trump meddelat att han ska införa handelstariffer på import från Kanada, Mexiko och Kina samt sträva efter att få Panamakanalen och Grönland under amerikansk kontroll. Migrationspolitiken, hälsovården, vaccineringar och abortfrågeställningarna samt hållningen till kriget i Ukraina står likaså högt på presidentens och MAGA-anhängarnas (”Make America Great Again”) agenda.
I december upplevde USA en snabb episod av hotet att stänga den federala förvaltningen. Detta kunde emellertid undvikas i sista stund, när kongressen beslöt skjuta upp tidsfristen, trots Trumps motsatta åsikt. Sannolikt nås budgettaket igen i slutet av januari.
På räntemarknaden återspeglades den politiska berg-och-dalbanan i form av en stegring av långa räntan. USA:s tioåriga ränta steg i december från 4,19 procent 4,59 procent. Centralbanken sänkte som väntat styrräntan med 0,25 procentenheter till målintervallet 4,25-4,50 procent. Generaldirektör Jerome Powell sade att beslutet togs med knapp marginal och gissade att det endast blir två räntesänkningar under år 2025. Det hökaktiga uttalandet pressade upp den långa räntan och ner aktiemarknaden. S&P 500-indexet klarade sig emellertid med en sänkning på endast en procent.
Accelererad klimatuppvärmning lovas
Svårigheten att bromsa upp uppvärmningen av klimatet konkretiserades vid COP29 klimatkonferensen i slutet av november. Konferensen fattade beslutet om ett nytt finansieringspaket som stöd för utvecklingsländerna; målet är 1,3 biljoner dollar per år av alla aktörer och 300 miljarder dollar av de utvecklade länderna. Det sammanlagda kvantitativa målet underskred emellertid det man hade hoppats nå.
Utsläppstransaktionerna blev tydligare och man gjorde upp mekanismer som syftar till att säkerställa miljömålens hållbarhet. Konferensdeltagarna ansåg emellertid att skalningen av finanserna och betalningsmekanismerna fortfarande är otydliga, i synnerhet med tanke på hur de lockar kapital i den privata sektorn.
Staterna uppmuntrades att uppdatera sina klimatåtaganden mer ambitiöst, inklusive åtagandet att stegvis avstå från fossila bränslen och tredubbla den förnybara energins produktionskapacitet fram till år 2030. Deltagarna lyckades emellertid inte komma överens om ett åtagande att avveckla stöden för fossila bränslen.
Tillträdande presidenten Trumps energipolitik minskar möjligen regleringen och kan uppmuntra produktionen av fossila bränslen. Även de internationella klimat- och miljöavtalen kan vara på spel. Besluten är förknippade med stor osäkerhet: trots att Förenta Staterna har blivit den största oljeproducenten i världen, har också där de alternativa energiproduktionsformerna fått ökad betydelse.
Enligt EU:s Copernicusprogram (jordobservationsprogram som observerar vår planet och miljön) är året 2024 nästan säkert det varmaste året i mäthistoriken och det första året där +1,5 celsiusgrader har överskridits globalt. Enligt en rapport från amerikanska forskningsorganisationen NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration), som hotas av nedläggning, är den arktiska tundran nu på väg att bli en källa till koldioxidutsläpp.
Bild: Hur en AI-applikation uppfattar USA:s ekonomi
Tomas Hildebrandt
